Netflix – the Membership Economy defined

Om man som kund testar Netflix erbjudande om en gratis månad så får men en grundkurs i alla komponenter av Medlemsekonomin (the Membership Economy). De överdriver inte vad tjänsten gör, utan lämnar plats för att man skall kunna bli imponerad på egen hand. De gör det lätt att rulla över i ett fortsatt användande genom att visa att ett avbrott troligen blir dyrare eftersom de kommer att höja priserna senare – men om man ligger kvar så är man garanterad sitt nuvarande pris.Focuz

Satsningen på serier är heller ingen tillfällighet. Serier ger ett högre beroende av tjänsten, av naturliga skäl, än en film. Sen får man ge Netflix extra Kudos för att producera egna och dessutom Terrarium TV publicera alla avsnitt på en gång. Att publicera omedelbart stämmer bättre med hur en tjänst av Netflix typ fungerar och det är vaket att inte falla i det gamla beteendet som ”lägereldstv” har lärt oss.

Netflix har en serie av tuffa val – som inte alltid var bäst för intäkterna just nu, men rätt på sikt och långsiktiga strategiska val som är perfekt för en långsiktig strategi som leverantör av strömmad film och tv. Imponerande. Och sist – nej, jag äger inga aktier i Netflix och har inget intresse i dem, men är en relativt ny kund.

Är din GTM modell en större differentiering än dina produkter och tjänster?

Sverige är fantastiskt duktiga på innovation. Forskning visar att 2/3 av svensk ekonomisk tillväxt kommer från innovation- Man kan dela upp denna innovation i två delar, Forskning och Utvecklings (FoU)-innovation och Affärsinnovation. Med FoU-innovation menar man arbete med att ta fram produkt och tjänsteidéer, samt forskning och utveckling för att färdigställa dessa. Sverige lägger här 118 miljarder, eller 3,4% av BNP. Detta är 70% av den totala innovationsinvesteringen, de övriga 30% lägger vi på Affärsinnovation. Enbart Finland och Israel lägger mer pengar som del av sin BNP. Vi ligger bra till i Sverige, kan man tycka.Гюрза

Men om man tittar på balansen mellan FoU-innovation och Affärsinnovation hittar man snabbt en obalans. Att vi endast lägger en tredjedel på Affärsinnovation gör oss sämre än medel i EU. Detta visar att vi i Sverige har vår styrka i att ta fram nya innovationer och att vi är sämre på att ta dem till marknaden och exekvera. Terrarium TV Det visar sig också snabbt om man tittar på annan statistik. T.ex. så är endast ett av Sveriges femtio största företag grundat efter 1975. Nyföretagandet är bara hälften av snittet i EU. Israel har 68 teknikbolag på USA börsen, Sverige har 2! Dessutom är det bara 0,1% av alla företag i Sverige som är stora, om man med stora menar över 250 anställda (vilket inte är stort med internationella mått mätt).

All detta visar en innovationsobalans i Sverige. Fler bolag borde fundera på hur de kan få sin affärsmodell eller go-to-market modell att vara en större del av innovationen. Hur stämmer det på ditt företag?

Rätt Go-to-Market Modell är i dag i många fall en större differentiering och konkurrensfördel än den produkt eller tjänst man säljer. Har ni en ansvarig hos er för affärsinovation? Finns en Business Model Innovation Manager på plats eller har någon annan i företaget denna roll och mäts på det kontinuerligt? Då är ni med stor sannolikhet förändringsbenägna, snabbrörliga och ledande i er bransch där ni kontinuerligt utvecklar effektiva affärsmodeller för att generera nya kunder, nya värden och tillväxt. Om ej så bör ni se över detta omgående om ni vill säkra framgång 2015.

Säljer någon annan till kunderna du inte visste fanns?

Harvard Business School Professorn Clayton Christensen myntade begreppet ”non-consumers”. Finns det en kundkategori som idag inte har eller kan få tillgång till era produkter? Om en konkurrent kan erbjuda en annan lösning, en annan förpackning, en annan prisnivå till dessa kunder och få dem att bli kunder, då finns det en uppenbar risk att bli utkonkurrerad från befintliga kunder på sikt.Евразия

Det finns många exempel på denna process, i Christensens böcker speciellt. Låt oss ta ett exempel från oss här i Sverige som alternativ. ERP-programvaran Movex från Intentia gjorde en klassisk resa med denna modell. Dessutom accelererad av att man kontinuerligt var tvungen att lämna kunder i de lägre segmenten för att ha råd att utveckla och underhålla anpassningar för de största och mest lönsamma kunderna. Med tiden så kunde företag som Jeeves ta de mindre kunderna, tills dess Movex befann sig i en situation att kostnaderna översteg intäkterna från de få stora kunder som fanns kvar. Företaget såldes och kundbasen togs över.

Hur ser jag till att inte hamna i den här situationen? Det viktiga är att identifiera att det är en risk man är utsatt för. Om man inte inser det så kommer man inte heller att agera. En lösning kan vara att lansera produkter eller förpackningar som passar för de kunder som man inte kan nå längre och i detta segment acceptera en viss konkurrens med nuvarande erbjudande. Det kan innebära att man måste organisera de som säljer detta erbjudande i en separat, fristående, organisation eller ibland även som ett eget varumärke. Ett företag med lång historia av att göra det effektivt är Intel, googla på dem och läs hur de har gjort när de startade konkurrerande säljkanaler.

En annan indikator är att det dyker upp en snabbväxande konkurrent som inte märks hos dina kunder men som ändå växer. Vem säljer de till och vad är det egentligen som är annorlunda i deras erbjudande? Ibland kan svaren på de frågorna ge intressanta insikter. De kanske har en ny aggressiv modell för hur de interagerar med kunderna eller så använder de nya kanaler och samarbeten som ni inte har.

Kom gärna på ett av våra WMI 90-minutes seminarium på ämnet Distruptive Innovation och lär dig hur du konkurrerar med de existerande aktörerna på ett nytt sätt. Läs mer här.

Det är dags för en revolution bland konsulterna också

Trial and error har kännetecknat de flesta affärsidéer inom konsultbranschen – kan man säga om man vill sätta saken på sin spets. Oftast sker utveckling i form av de projekt som man gör med kunder, ibland så blir det t.o.m. lite innovation gjord om man är elak. Det räcker inte, nu måste även konsultföretagen göra egen, medveten, innovation.berryjam.ru

Historiskt har de flesta konsultmodeller, vare sig det är t.ex. IT eller bygg, utvecklats baserat på de projekt man har gjort med kunder. Företag har till stor del vants sig att göra sin utveckling baserad på best practise från ett antal liknande uppdrag hos kunder. De flesta konsultföretag har välutbildade anställda med ofta en god portion erfarenhet av sin bransch eller av att vara konsult. Det ger en bra intuitiv förmåga att detektera vad som är lite mer effektiva eller bättre sätt att göra olika processer på. Ett slags mönsterigenkänning, eller ”pattern recognition” på engelska, av processer som empiriskt fungerar bra. Dels kan denna best practise återföras till kunder men ofta är det också det sätt som man utvecklar sin egen affär. Ibland försöker företag göra ”produkt” av sin, ofta, rörligt prissatta tjänst och utveckla en metod. Ibland har metoden ett verkligt värde men inte allt för sällan är den mer ett säljargument. Gör en snabb sökning på olika managmentkonsultföretag och se hur många som säger sig ha en unik metod – ganska många.

Det bästa säljargumentet för att man använder en metod är trovärdighet i föresglandet hur projektet kommer att gå, vilket resultat man kommer att uppnå och hur lång tid det kommer att ta. Förutsäbgbara resultat har ett högt värde i konsultbranschen och är ofta ett tecken på kvalitet.Watch Full Movie Online Streaming Online and Download

Idag så kommer dock kraven snabbt att passera detta sätt att utveckla sin affär och riktig, ibland disruptiv, innovation kommer att krävas. Det finns många tecken på att detta redan håller på att ske. Många aktörer med ambition att vara ledande försöker innovera sin affär radikalt och utan att vara beroende av vilka projekt de gör med kunderna. I Sverige finns det några bra exempel. HiQ är ett av dem. HiQ har en klar ambition att innovera det sätt man arbetar som konsult kring IT-utveckling i olika former för sina kunder. Titta gärna in på deras web här och se flera bra exempel.

 

Watch Fifty Shades Darker (2017) Full Movie Online Streaming Online and Download

Foodtrucks over-deliver

Under ett besök i Boston kan man inte undgå att se ett nytt inslag i gatubilden i form av food trucks som står strategiskt placerade överallt där det jobbar många människor. Alla har sin egen profil och de flesta har dessutom fyndiga namn som The Bacon Tryck, Green Bean eller Taco Truck. De serverar en trevlig blandning av etniskt inspirerad mat men med en distinkt amerikansk touch. De bästa blir snabbt belönade med en kö vid lunchtid, där kunderna gärna småpratar lite med varandra. Det är generellt en väldigt god stämning kring alla dessa vagnar kan man se. Låt oss göra en parallell till något vi har skrivit om tidigare – nämligen att om man sätter förväntan lägre så ger det lättare nöjdare kunder och genererar många fler ”ambassadörer”. Varför ser vi den parallellen med food-trucks, kan man undra? Jo, när du går på restaurang och får en snygg meny i handen, möts av en trevlig servitris, sitter i en (oftare numera) designad lokal osv. så går förväntan upp om hur bra restaurangupplevelsen kommer att bli. Man förväntar sig en bra presentation av maten och att alla delar av måltiden skall vara perfekt. Inte bara mat utan helst en upplevelse – en kulinarisk sådan. Många restauranger annonserar eller säger i sin mission statement att de serverar inte mat, de levererar en upplevelse. Då sätter man också förväntan ganska högt. I en foodtruck sätts den förväntan ner, kanske ända ner i botten. ”Vi tar nåt snabbt här”, är inledningen till många besök. Inte ”det här stället ser bra ut” eller ”hörde att det här stället har bra reviews” som är intro till många restaurangbesök. Vår spaning är därför att framgången för foodtrucks till stor del ligger i att, i komplement till att man naturligtvis är mer tillgängliga och bekväma att handla från, man också sätter förväntan lågt från början. Det finns många komponenter i att sätta förväntan lågt: t.ex. så har alla vi tittade på en handskriven meny, gärna med krita på svart tavla och med enkla beskrivningar. När de sedan levererar en riktig god pulled-pork burgare eller grillad cheese med lokal skinka i en enkel papperslåda och med lite väl koordinerade chips eller krisp sallad, då är förväntningarna lätt överträffade. De försöker inte höja förväntan utan håller den snarare låg och sen satsar man allt på maten. Den ekologiska grillade mackan vi fick skulle mycket väl ha platsat på en fin restaurang och den smakade på något sätt långt bättre på en parkbänk i solen än i en designad soffa på restaurang. Vad kan vi lära oss och ta med till andra branscher? Finns det en metod här? Skulle man kunna innovera en bransch genom att förpacka erbjudandet så att förväntan blir lägre och därmed få mer nöjda kunder, fler ambassadörer, och därmed ta marknadsandelar från konkurrenterna? Intressanta frågeställningar uppstår om man funderar på vad som skulle kunna göras inom t.ex hälsa/sjukvård eller varför inte husbyggnad? Vilka branscher kan du komma på? På bilden ser ni Green Bean food truck @ilovegreenbean i Boston, som serverar delikata grillade smörgåsar med fokus på organiska och närproducerade ingredienser. Läs gärna artikeln om hur Gekås i Ullared använder samma metod som foodtrucks.